Att önska sig något vackert i denna verklighet kan inte vara fel, får inte vara en synd. Men att drömma sig bort är fult, man ska ta det man har, linda det omkring sig och hoppas att man inte halkar på isen i kylan där ute.
Vad kan man göra som man inte redan gör? Att bygga sig en vägg av rosa glitter, att drömma sig bort trots att det är fult, att sitta på vardagsrumsgolvet och klippa tyg tillsammans och drömma om prinsessklänningen som aldrig blir färdig. Kan inte bli färdig i detta hål i verkligheten, kan inte bli hel i denna avsaknad av luft, av syret som borde få oss att fylla våra transplanterade lungor innan de skjuts bort av kroppen.
Trampa vatten, gå genom is, vandra över ängar med bara en sortens blomma, kanske rida på en enhörning till drömmarnas vägs slut, rita med ett trasigt finger ett skevt streck över det sönderfallande himlavalvet och finna stjärnan med ditt namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar